Life according to me

Har suttit en stund nu och tittat igenom en fd bekants blogg, en hel del gamla minnen som jag gärna skulle vara utan men som ändå gjort mig till den jag är antar jag.
Fasen varför ska man alltid göra så mycket misstag och dumma saker? Jag har dessutom en tendens att göra och säga och tänka efteråt, vilket brukar kunna sätta mig i en hel del obekväma och onödiga situationer.
Har dock blivit lite bättre på att tänka efter innan, men nu är det istället så att jag bara tänker och inte säger...haha man kan väl aldrig få riktigt som man vill antar jag.

Trots otrevliga minnen så tror jag ändå att det är bra att ta sig en stund ibland och fundera. Varför gjorde jag som jag gjorde då och vad har jag lärt mig av det?
Jag vet att det jag gjorde då, för ca 3 år sedan, inte alls var schysst och inte är nåt jag skulle göra idag, men på den tiden hade jag mina orsaker även om dom inte rättfärdigar.
Å andra sidan var personen jag behandlade illa inte särskilt schysst tillbaka. Och där har man ju en aspekt till, är det okej att hämnas på någon som varit elak mot en? Blir man inte bara ännu mer uppretad och ledsen av det?
Ja jag vet inte, vi människor brukar som sagt ha en tendens att handla först och ta konsekvenserna efter.