HemAtt en liten häst kan göra en så lycklig
Jag kom på en sak alldeles nyss när jag stod ute i stallet och skulle kvällsfodra hästarna.
Fan vad jag tycker om Sherry.
Det lilla blåsta, totalt genomsnälla gamla stoet som aldrig gör en fluga förnär med flit.
Hon är nog helt allvarligt den finaste hästen jag haft, utseendemässigt. Alldeles lagom tjock, fina ben, tjock svans och man, små välformade öron, nätt huvud med en smal nos och en stjärn som rinner ner till mulen som en klick med grädde som runnit.
Och då har jag inte ens nämnt hennes päls :O
Hon har den typiska travarfärgen, dvs mörkt brun nästan svart. Men hennes päls skimrar! jag har aldrig träffat på en häst som har så fin päls, pälsglans skulle vara helt bortkastat på den hästen xD
Sherry har tyvärr kommit lite i skymundan, eftersom jag fick henne så hastigt inpå efter att vi tog bort mitt hjärta Exina, det är himla synd egentligen. Sherry är värd så mycket mer.
Det är synd att hon inte är yngre, tjejen blir 20 i mars :O Jag skulle velat försöka göra ridhäst av henne, men nu är hon såpass gammal så benen inte kommer hålla. Men hon försöker verkligen förstå när vi är ute på våra korta skrittturer. Hon fattar "gå", "stanna" och "sväng".
Nu blev det här någon slags hyllningstext till Sherry men håll till godo.
Här kommer lite bilder på underverket :) Om inget annat står, så är det jag som är fotografen.
goshästen i hagen
på promenad. titta inte på mig, det är hästen som gör sig bra på bild
fotograf: Mathias Nordahl
på betet.
ett uttryck man ofta ser i Sherrys ansikte. här var det avsaknad av Lizzy som var problemet
bilden jag brukar visa på Sherry när jag säger att jag har 2 hästar.
förstår ni nu vad jag menade med att hon är den finaste hästen jag haft?
det går minsann att rida på henne också
Fotograf: Mathias Nordahl
det här kortet är taget 1 månad efter att hon kom till mig. vi snackar inte lite
fölmage hon hade då, men så är hon ju fd avelssto också
mongodjur
något snyggare ridbild.
Ryttare: Mathias Nordahl, den enda förutom jag som suttit på den pållen :)
vi avslutar med en sommarbild från betet :)
Fan vad jag tycker om Sherry.
Det lilla blåsta, totalt genomsnälla gamla stoet som aldrig gör en fluga förnär med flit.
Hon är nog helt allvarligt den finaste hästen jag haft, utseendemässigt. Alldeles lagom tjock, fina ben, tjock svans och man, små välformade öron, nätt huvud med en smal nos och en stjärn som rinner ner till mulen som en klick med grädde som runnit.
Och då har jag inte ens nämnt hennes päls :O
Hon har den typiska travarfärgen, dvs mörkt brun nästan svart. Men hennes päls skimrar! jag har aldrig träffat på en häst som har så fin päls, pälsglans skulle vara helt bortkastat på den hästen xD
Sherry har tyvärr kommit lite i skymundan, eftersom jag fick henne så hastigt inpå efter att vi tog bort mitt hjärta Exina, det är himla synd egentligen. Sherry är värd så mycket mer.
Det är synd att hon inte är yngre, tjejen blir 20 i mars :O Jag skulle velat försöka göra ridhäst av henne, men nu är hon såpass gammal så benen inte kommer hålla. Men hon försöker verkligen förstå när vi är ute på våra korta skrittturer. Hon fattar "gå", "stanna" och "sväng".
Nu blev det här någon slags hyllningstext till Sherry men håll till godo.
Här kommer lite bilder på underverket :) Om inget annat står, så är det jag som är fotografen.
goshästen i hagen
på promenad. titta inte på mig, det är hästen som gör sig bra på bild
fotograf: Mathias Nordahl
på betet.
ett uttryck man ofta ser i Sherrys ansikte. här var det avsaknad av Lizzy som var problemet
bilden jag brukar visa på Sherry när jag säger att jag har 2 hästar.
förstår ni nu vad jag menade med att hon är den finaste hästen jag haft?
det går minsann att rida på henne också
Fotograf: Mathias Nordahl
det här kortet är taget 1 månad efter att hon kom till mig. vi snackar inte lite
fölmage hon hade då, men så är hon ju fd avelssto också
mongodjur
något snyggare ridbild.
Ryttare: Mathias Nordahl, den enda förutom jag som suttit på den pållen :)
vi avslutar med en sommarbild från betet :)
Kommentarer
Trackback
